Ett arvskifte visar hur arvet fördelas
I denna artikel går vi igenom arvskifte och hur arvet fördelas. Arvskiftet är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna, som reglerar vem som ärver vad.
Arvskifteshandling kallas den handling som redovisar denna överenskommelse. Om det bara finns en dödsbodelägare som ärver den avlidne, behöver inget arvskifte göras.
Mer om arvskifte
10 fakta om arvskifte
- Arvskifte är ett privat avtal mellan alla som är delägare i ett dödsbo. Det reglerar fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder har betalats och eventuell bodelning har genomförts.
- Enligt svensk lag (ärvdabalken) måste ett arvskifte genomföras så snart det finns mer än en delägare i dödsboet.
- Om den avlidne hade ett testamente måste detta godkännas av domstolen innan arvskifte kan äga rum.
- Om den avlidne var gift eller sambo krävs oftast en bodelning innan arvskiftet kan genomföras.
- För att ett arvskifte ska kunna ske krävs det enighet bland samtliga delägare om hur boet ska fördelas och avvecklas.
- Om delägarna inte kan enas om arvsfördelningen kan en skiftesman utses av domstolen för att genomföra ett tvångsskifte.
- Det är möjligt att genomföra ett partiellt arvskifte där endast en del av dödsboets tillgångar fördelas, medan resterande tillgångar kvarstår i boet.
- Arvsordningen i Sverige fastställer vilka som ärver från den avlidne. Det finns tre arvsklasser: bröstarvingar, syskon och föräldrar, samt mor- och farföräldrar och föräldrars syskon. Kusiner har ingen arvsrätt.
- Det finns vanligtvis ingen standardmall för arvskifte eftersom varje situation är unik och kräver individuell hantering.
- Arvskiftet behöver inte bevittnas, men det rekommenderas starkt att arvskifteshandlingen är skriftlig och undertecknad av alla delägare i dödsboet.
Under vilka förhållanden är det tillåtet att använda en dödsboanmälan istället för en bouppteckning?
En dödsboanmälan kan ersätta en bouppteckning om den avlidnes tillgångar, inklusive eventuell andel i efterlevande make/makas giftorättsgods, inte täcker kostnaderna för en värdig begravning och andra kostnader som uppstår till följd av dödsfallet. Dessutom får den avlidne inte ha någon fast egendom eller inneha tomträtt. En efterlevande make/makas fasta egendom eller tomträtt påverkar inte möjligheten att göra en dödsboanmälan.
Att uppfylla ovanstående kriterier garanterar inte att en dödsboanmälan kan ersätta en bouppteckning. Om det krävs en omfattande utredning för att fastställa den avlidnes tillgångar eller om någon av dödsbodelägarna motsätter sig en dödsboanmälan till förmån för en bouppteckning, får inte dödsboanmälan göras.
6 vanliga frågor och svar om arvskifte
Vad är ett arvskifte?
Ett arvskifte är ett avtal mellan delägarna i ett dödsbo som reglerar fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder betalats och eventuell bodelning har genomförts.
När måste ett arvskifte genomföras?
Enligt svensk lag måste ett arvskifte göras så snart det finns fler än en delägare i dödsboet.
Vad händer om det finns ett testamente?
Om den avlidne hade ett testamente måste detta godkännas av domstolen innan arvskiftet kan genomföras.
Behövs det en bodelning innan arvskifte kan göras?
Om den avlidne var gift eller sambo krävs oftast en bodelning innan arvskiftet kan genomföras.
Vad händer om delägarna inte kan enas om arvsfördelningen?
Om det inte finns enighet bland delägarna kan en skiftesman utses av domstolen för att genomföra ett tvångsskifte.
Finns det några formella krav för ett arvskifte?
Ett arvskifte måste vara skriftligt och undertecknat av alla delägare, men det behöver inte bevittnas. Det finns vanligtvis ingen standardmall, eftersom varje arvssituation är unik och kräver individuell hantering.