Förrättningsmötet då dödsbodelägarna samlas
En bouppteckningsförrättning är ett tillfälle då en sammanställning av en avliden persons tillgångar och skulder, kallad bouppteckning, granskas och signerad. Vid bouppteckningsförrättningen måste personen som har bäst kännedom om dödsboets tillgångar och skulder, även känd som bouppgivaren, närvara. För övriga delägare i dödsboet är det frivilligt att delta i förrättningen. Bouppteckningen ska tydligt ange vilka personer som deltog i bouppteckningsförrättningen.
Mer om bouppteckningsförrättning
5 steg för steg vid förrättningsmötet
- En bouppteckningsförrättning måste hållas inom tre månader efter att någon har avlidit.
- Syftet med bouppteckningsförrättningen är att noggrant granska tillgångar och skulder i den avlidnes dödsbo. Detta görs för att ge närvarande personer information om innehållet i dödsboet.
- För att genomföra en bouppteckningsförrättning måste en kallelse skickas i god tid före tillfället.
- De personer som kallas att närvara vid bouppteckningsförrättningen förväntas vara närvarande. Om någon inte kan delta av giltiga skäl kan bouppteckningen ändå registreras genom att antingen visa upp en kallelsebevis eller en fullmakt från en behörig person som representerar dem som inte kan vara närvarande.
- Bouppgivaren och två förrättningsmän/bouppteckningsmän måste skriftligt intyga att bouppteckningen är korrekt och komplett.
Vem kan vara bouppteckningsman? Och vilka regler gäller?
Personen som ansvarar för att genomföra bouppteckningen kallas antingen bouppteckningsman eller förrättningsman (begreppen används synonymt). Enligt svensk lag (ärvdabalken) krävs det två bouppteckningsmän vid bouppteckningsförrättningen. Endast en av dem behöver vara närvarande vid själva mötet, men båda bouppteckningsmännen måste underteckna och intyga att allt har genomförts på rätt sätt. De personer som utses som bouppteckningsmän bör vara lämpliga och trovärdiga för uppdraget.
Det är vanligt att man anlitar jurister för att genomföra bouppteckningen eftersom det är viktigt att förfarandet följer juridiska riktlinjer. Dock kan även privatpersoner vara bouppteckningsmän. I så fall får de inte vara direkt arvtagare eller efterarvinge till kvarlåtenskapen, det vill säga de får inte vara dödsbodelägare.
En bouppteckningsman får inte heller agera som ombud för någon av dödsbodelägarna, testamentsexekutor eller boutredningsman i sammanhanget. Om dödsbodelägarna har en gemensam släkting eller vän som de alla litar på och som har kunskap om hur bouppteckningen ska genomföras, finns det inga formella hinder för att låta den personen vara bouppteckningsman.
Om oss – Vilka är vi?
Bouppteckning Direkt är tjänst skapad av Lavendla Begravning & Juridik, som ett enkelt och digitalt sätt att ordna bouppteckning.
Tjänsten är speciellt framtagen för det dödsbo som har relativt enkla förutsättningar. Det kan vara att det exempelvis finns få dödsbodelägare, eller att tillgångarna och skulderna är få till antalet.
Kontakta oss
6 vanliga frågor och svar om bouppteckningsförrättning
Vem kan vara bouppteckningsman?
Bouppteckningsmän måste vara lämpliga och trovärdiga för uppdraget. De får inte vara dödsbodelägare, ombud för dödsbodelägare, testamentsexekutor eller boutredningsman. En gemensam släkting eller vän som alla litar på kan vara bouppteckningsman.
Vilka är de vanligaste misstagen?
Den vanligaste orsaken till att Skatteverket begär att förrättningsmötet hålls igen, är att kallelse inte skett på ett ordnat sätt, att dokumentationen för tillgångar och skulder inte är tillräckliga.
Vad är förrättningsmännens uppgifter vid bouppteckningsförrättningen?
Förrättningsmännens uppgift är att skriva ner allt av betydelse som framkommer vid förrättningen, inklusive eventuella äktenskapsförord eller testamente. De ansvarar också för att korrekt värdering av den avlidnes tillgångar görs.
Vem ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
Alla dödsbodelägare och efterlevande make/maka eller sambo ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Testamentstagare och efterarvingar närmast att ärva bör också kallas. Vid skilsmässa eller samboförhållande kan även motparten eller tidigare sambon bli kallad.
Vilka specialsituationer kan uppstå vid kallelse till bouppteckningsförrättning?
Om man inte vet vilka dödsbodelägarna är, kan alla eventuella dödsbodelägare kallas. Om en arvinge avstår från sitt arv före förrättningen behöver ingen kallelse ske. Om nya dödsbodelägare upptäcks efter att kallelse skickats, måste de också få en särskild kallelse.
Vem företräder personer som är omyndiga eller behöver hjälp vid bouppteckningsförrättningen?
Förmyndare företräder personer under 18 år. Förvaltare företräder personer som inte kan ta hand om sig själva eller sin egendom. God man företräder personer som behöver hjälp att ta tillvara sin rätt eller sköta sin egendom. Vid oklarheter om arvingar eller testamente kan en god man också utses.